Daisy är mitt lilla Göran Kropp-marsvin här hemma. Jag hinner knappt öppna burdörren förren hon är inne i vardagsrummet och ser sig omkring och hälsar på de andra grisarna som bor där. Det är allt en hel del av mamma Roxy i henne. :-)

Idag har hon varit och utforskat både hallen och Jonatans rum förutom vardagsrummet...

...och tror ni inte att lille fegisen Spike vågade sig på en runda idag också! Han som annars brukar vanka fram och tillbaka i köket i väntan på att Daisy skall återvända. Väl i vardagsrummet så hittade han snabbt bort till Oliver, Hera och Linneas bur där killarna hade "symaskinsutmaning" (ivrigt tandhackande) genom gallret. :-)

Vår stora gallerbur här hemma har lite väl djup burbotten för att marsvinen skall nå upp riktigt till vattenflaskan. Då uppstod behovet av något som marsvinen kunde stå på. I bästa Kajsa Varg-anda så började jag leta efter något jag hade hemma. Två ursköljda och torkade mjölkpaket, en bra tejp och ett par vattenfyllda Petflaskor som tyngder blev resultatet.

När jag fått till en bra plattform så tejpade jag på ett lager fleece av tre anledningar (Tejpa bara på undersidan!). För det första så blir det mycket finare, sedan blir den inte så hal att stå på och så blir den inte tuggad på heller.

Så här ser det ut i buren nu...

Sedan hittade marsvinen en alldeles egen funktion också. Om man står på den vid matning och tiggeri så är man ju den som kommer närmast det goda! :-)

Jodå, det går bra för den lille killen.

Huggreflexen är lysande och är man inte mer besvärad än att man ägnar mycket tid åt att ropa och spana efter kompisar plus att sätta igång alla de andra marsvinen i mat-tiggeri i tid och otid, så har man nog inte det allt för svårt! ;-)