Något jag har upptäckt är att det är väldigt svårt att fotografera marsvin som är svarta i ansiktet. Det krävs verkligen både rätt ljus (och sådant är en bristvara i den svenska senvintern) och rätt vinkel. Men så plötsligt en dag händer det! :-)

Det har hunnit bli två saknade små änglar under min lilla bloggtorka. Finaste Allan (som var en tjej) lever inte längre och vackre Fred har fått lämna sin bror.

Tröstkramar till mattarna och de fyrbenta vännerna som känner saknad...