Usch vilken jobbig dröm jag hade i natt!

Jag drömde att min dotter fick låna hem en maskin från skolan. Den fungerade som så att om man stoppade in någon sorts proteinmat i maskinen så "byggde" den baklänges så att man fick reda på vilken sorts kött maten framställts av.

Vi stoppade in Abbas fiskbullar i dillsås (vilket är en av A:s favoriträtter). Med spänning så ser vi hur det bildas en katt i maskinen! Livs levande skall tilläggas. Ni kan nog föreställa er chocken.

Helst plötsligt så börjar maskinen efter ett drömhopp (drömmar är ju inte alltid så logiska) bilda marsvin. Fyra stycken blev det. Nog katten var de dräktiga och började föda ungar. De första blev jag glad åt och tänkte att "Jo, med lite övertalning här hemma så skall det nog gå att få behålla alla sju killarna. Lite synd att det inte blev några tjejer för då kunde jag fått min efterlängtade flock." Men de slutade liksom aldrig att få bebisar och det blev fler och fler, både tjejer och killar, och jag insåg att jag aldrig skulle kunna behålla alla. Och hur i hela världen skulle jag lyckas förklara för Irene att jag hade låtit detta ske! (Jag insåg ju att jag skulle behöva hennes hjälp för kunna hitta hem åt alla.)

Ja, ni andra marsvinsnördar kan säkert föreställa er hur svettig och andfådd jag var när jag äntligen vaknade och insåg att det hela bara var en dröm.

Snacka om att mina små killar påverkar många delar av mitt liv... ;-)

Som tur är så är det mer harmoniskt i det verkliga marsvinslivet. Igår kom jag på Kola i Dumles favoritsovpåse...

Bobo verkade tycka att det var för varmt för fleece just då, för honom hittade jag bredvid istället. :-)