När vi vaknade så var killarna fortfarande reserverade och höll sig i sina fack. Sedan kom min svägerska och kusin M som har marsvinet Bobo. De sa att det nog var lika bra att ta upp dem en stund och klappa dem för att visa att det inte är något farligt här. Det visade sig vara ett bra tips för efter lite klapp i knät och en stund på en filt på köksgolvet så var de inte längre rädda för att röra sig i buren även om det var någon i närheten.

Kartongröret som vi fick bilderna vi gav bort i julklapp i visade sig vara en jättehit! Det kunde man både leka tittut med och gömma sig i om det hände något läskigt. Sedan är det ju en finfin expressväg från huset till toahörnan också. Mycket uppskattat! Fast det skall nog ganska så snart ersättas med ett plastdito eftersom båda killarna verkar tycka det är trevligt att gnaga på.

De har börjat låta lite nu också. De snackar med varandra i buren och Kola kuttrade lite när han satt i J:s knä och blev klappad. Han vågar även ta emot godsaker i famnen. Dumle är däremot knäpptyst i knät än så länge och det vi erbjuder honom från handen verkar han tro innehålla gift, men han slickade A lite på armen under en lugn och mysig kelstund.

Och så lite bilder:

1. Kola äter hö

2. Skall jag våga ta gurkbiten? säger Dumle

3. Jaaa! Jag vågade!

4. Toaexpressen