Eftersom vi haft fullt upp med tapetsering av båda barnens rum plus allt det för med sig så har marsvinen fått stå tillbaka en hel del den senaste veckan. De har fått mat och rengöring men inte mycket mer.

Nu när det lugnat ner sig så tänkte vi skämma bort dem lite, så Amanda stoppade alla tre i transportburen så de skulle få komma ut och beta i kvällssolen. Väl ute så inser jag att Hera får kämpa väldigt med maskrosbladet hon fått, så jag tar upp henne för att titta efter vad som är fel. Då inser jag till min stora förskräckelse att hon väger INGENTING!!!

Fort upp i lägenheten igen och fram med vågen. Jodå... Hon har minskat 191 gram sedan hon vägdes för 13 dagar sedan. Snabbt fram med Critical Care som hon smaskar i sig utan större protester. Lite extra C-vitminberikat vatten fick hon också. Hon verkade piggna till ganska fort när hon fick lite mat i sig.

Nu är det jag som matar ofta till sent i kväll och som går upp tidigt för att mata i morgon. Sedan åker jag och bänkar mig på Blå Stjärnans Exotiska så fort de slår upp dörrarna!

Jag tycker att hennes framtänder ser aningens sneda ut så det kan vara något med kindtänderna. I bästa fall är det bara något som fastnat. Håll tummarna för Hera i morgon är ni snälla!

Och glöm inte att väga era marsvin! Nu med facit i hand så vet jag att jag tänkt tanken att hon såg lite ruggig ut någon gång och att jag reagerat över att hon fäller så mycket, men ingen av tankarna gick hela vägen fram till att det skulle kunna vara något fel på henne... Jag skall i alla fall införa söndagsvägning från och med nu!

Tänk vad mycket som kan hända en vecka då man inte har tillgång till dator!

Lilla Cocos orkade inte längre kämpa mot det som härjade i hennes kropp och Farbror Yoda har efter ett långt och lyckligt marsvinsliv lämnat sin familj av två- och fyrbenta.

Många tröstkramar från oss...