Jag har haft kvällsskiftet med att mata de tre nykastrerade hanarna på Eragons i ett par dagar. Det känns lite konstigt att vara där utan någon annan människa, men man är då rakt inte ensam.

Killarna tog emot CC:n med blandad entusiasm. Pappa Joe är den som känt sig minst "fräck" i sin återhämtning, men kämpa emot matning hade han kraft till så helt illa är det inte. Fine Terry var nog den som uppskattade CC:n mest och tuggade och smaskade. Han är väldigt förtjust i att bli smekt över öronen också, då åker ögonen nästan igen precis som de gjorde på Kola. *love* Ted, som är en talang i att spotta, uppskattade nog själva CC:n, men att få den i spruta tyckte han nog var lite kränkande. Då var myset i knät mycket bättre. :-)

Det händer mycket i storflocken skall ni veta. Någon som äter här, någon som vilar där och mitt emellan är det någon som försöker sig på små tjuvnyp med varierande resultat. Fast allra mest händer det hos de unga mammorna och deras döttrar! Det tuggas hö och leks jage... Hö är så himla mysigt att de små ibland får pop-ryck som om de rent av fått elektriska stötar, och då och då bara måste man ta en repa runt buren i ren och skär livsglädje!!! :-)

Det är väääldigt svårt att slita sig när man står och tittar på de små... Jag håller verkligen med Irene om att det är slöseri med att de skall vara i omplaceringen i den här ljuvliga livsfasen. Om vi har riktig tur så visar de sig snart odräktiga och kan ta med sig all denna glädje hem till en familj istället. Fram tills dess får ni titta på den här lilla filmen. Modiga lilla Cynthia Keener kommer verkligen glädja sin framtida familj! :-)