I morgon skall Kola till farbror doktorn för att sövas och titta på vad det kan vara som gör ont i hans tänder.

Han har fått smärtstillande, CC och vatten med lite extra C-vitamin morgon och kväll sedan i lördags nu och har ökat i vikt från att ha varit strax under 900-strecket till 987 gram alldeles nyss (han brukar ligga runt 1035). Det känns bra. Han har fått tillbaka sin energi och ser inte så skranglig ut längre. Han har gått med tjejerna på heltid sedan i onsdags eftersom han har bra aptit och pluttar normalt.

Det känns bra inför själva sövningen. Det som oroar mig är vad de kommer hitta. Det är ju liksom det som är skillnaden på att få hem vår fina kille i transportburen eller i en liten vit papplåda...

Vi har vår vana trogen laddat för värstascenariot (det har ju gått båda hållen för oss) och haft extra mys hela veckan. I kväll har de fått rent och fint i buren med favoritmysbäddarna och extra stort höfång samt gul paprika och bladpersilja till kvällsmat.

Hoppas, hoppas...

 

Erika med Fridolf och Frode

15 september 2011 22:37

Tänker på er och håller tummarna för allt jag är värd!

 

Camilla

16 september 2011 11:35

Men hu så hemskt. Jag skulle aldrig fixa att tänka så. Jag är alldeles för emotionell. Jag skulle antagligen gråta ögonen ur mig och skrämma slag på hela flocken (där ingår den mänskliga delen också). Nej jag är en obotlig optimist i stället. Klart att det går bra! Problem går alltid att lösa.
Det finns bara ett stopp; Det är om jag tydligt ser att han/hon själv inte vill längre. Min erfarenhet är att det syns så tydligt så det går inte att missa. Och då ska det gå fort, men värdigt. Lidande har vi tillräckligt av i världen ändå...

Så: Heja Kola, du är en fighter och engagerade veterinärer är ett supersläkte. Det här kommer gå jättebra! Massor med lycka-till-kramar till Marie, med familj och visslingar och popcornskutt från flocken till Kola.

http://kring.kringelkroken.se/blogg

 

Marie

24 september 2011 21:17

Tack! <3

http://dumlekola.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har lilla Kira äntligen flyttat hem till oss! :-)   Jag tog Spike med mig i transporten för att hon skulle känna sig lite tryggare på resan, sedan blev det vägning...   Stor...    ...och liten.    ...fotografering...   ...

Idag är Kira fyra veckor gammal och enligt Agria gammal nog att försäkras. Ett steg närmare flytt hem till oss!     Här är en bild från andra gången jag var och hälsade på lilla guldklimpen...     ...och här är en från tredje gången...

Hej. Jag heter Kira och är det senaste tillskottet till Spike & Co. Min mamma Freja kom in för omplacering på Eragons tillsammans med min pappa Simon.   Mamma Freja   Pappa Simon   Eftersom min pappa var okastrerad fick min mamma st...

Den här tjejen... ...kommer om sex veckor... ...bli gladare än ärtplättsglad... ...för då kommer den här tjejen... ...vara sex veckor gammal och få flytta hem till oss och bli en riktig bus- och sprallkompis. Det är efterlängtat! ...