Det gick tyvärr inte så bra med Kola och Arvid. :-(

Det var lugnt de första timmarna. Båda killarna gick omkring och åt av alla godsaker varvat med lite hö utan att direkt bry sig om varandra. Lite tandklapprande då och då. När Kola hoppar i den ena hölådan så sätter sig Arvid tätt utanför och äter av höet alldeles intill Kola. Detta tolkade jag som vänskapligt, men så var det nog inte, utan kanske mer en maktdemonstration/inkräktande av revir.

Lite senare när jag var inne och sa god natt till A så hör jag ett väldigt prasslande i spånet. Jag rusar in i vardagsrummet och får då se en rullande pälsboll som består av två vilt huggande marsvinskillar. Jag tar upp en handduk jag förberett för att kunna skilja dem åt, men innan jag hinner fram så har de tagit skydd i varsitt hus med tänderna klapprande som kastanjetter! Jag kunde inte direkt avgöra vem som gav efter då det gick så fruktansvärt fort. Att bevittna en marsvinsuppgörelse är inte något jag önskar någon att vara med om!

Till min stora förvåning och glädje hade inget blodvite uppstått. Detta ingav mig förhoppning om att detta kanske var den första och sista uppgörelsen, så jag belutade mig för att vara über-cool och låta dem vara kvar tillsammans för att se hur det fortsatte.

Killarna lugnade ner sig och la sig för att sova i varsin ringhörna. Själv bäddade jag ner mig i soffan beväpnad med ficklampa och handduk ifall de beslutade sig för ytterligare en uppgörelse. I marvinsburen var det lugnt, men de förbaskade gerbilerna är ju nattdjur och höll mig vaken, eller som mest lätt slumrande, större delen av natten eftersom jag var så spänd och uppmärksam på alla ljud! *grrr*

Kvart i sju på morgonen var det dock marsvinsväckarklockan som väckte mig. Ytterligare en maktkamp där Kola flydde in i ett hus som tyvärr var det som Arvid mutat in, så Arvid in efter och Kola snabbt ut igen. Nu blev resultatet en skadad läpp på Kola så jag bestämde mig för att sära på dem.

Aj!

Världens sötaste förövare. "Vadå? Jag är heeelt oskyldig..."

Lite senare:

Kola tittar på TV

Du lillmatte, jag har tittat färdigt på TV så...

...jag drar nu. 

Hm, jag har ju campat i vardagsrummet, men det är ju där borta jag hör hemma. Jag undrar...  

... ja, jag måste bara kolla...  

Yes!!! Det är öppet!