Direktlänk till inlägg 2 december 2010
Till att börja med hände absolut ingenting. Båda åt för det vilda av alla små grönsaksbitar jag spridit ut i buren.
Sedan "hittade" Kola Linnea och började gå efter och nosa och slicka i baken på henne.
Hon tjattrade och protesterade som hon gör när Hera är jobbig med inte mer. Sen käkade de lite till. Plötsligt kommer de öga mot öga och blir som flaskborstar båda två under intensivt tandklapprande. Linnea tjattrar under tiden.
Där är vi nu. Äta, hitta, följa efter, se sig om i buren, öga mot öga, tandklapper, stirra ut varandra medans tandklappret avtar, äta, undersöka hus, nosa, äta, kolla in hölådan, äta...
Tandklappret kommer mer och mer sällan. De börjar inse att den andre inte vill något ont. Traskar runt lite avvaktande. Håller ögonen på den andre. Nyfikenheten börjar vakna och osäkerheten avtar.
Jag fyllde på med lite extra hö nyss. Linnea ger upp tiggartjut och Kola hoppar in i hölådan. Linnea vågar först inte hoppa efter, men till slut gör hon det i alla fall. De tuggar lite och bökar och har sig.
Man får sträcka på sig för att nå det bästa höet
Linna kommer till sist fram till Kola genom höet. Hon vickar och kurrar lite men Kola sitter kvar i sitt hörn.
Linnea har smugit sig fram till Kola genom höet
De har lite stillsam "lyft-huvud-fäktning" men Linnea ger efter och hoppar ur hölådan medans Kola stannar kvar och käkar hö.
De har haft ett par lite "väsniga" konfrontationer sedan dess mellan ätandet och undersökandet, men just nu ligger de och vilar i varsitt hus. Det enda som behövs nu är tid. :-)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
4 | 5 |
|||||
6 |
7 | 8 | 9 |
10 | 11 |
12 | |||
13 |
14 | 15 | 16 |
17 | 18 |
19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 |
26 |
|||
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||||
|