Till att börja med hände absolut ingenting. Båda åt för det vilda av alla små grönsaksbitar jag spridit ut i buren.

Sedan "hittade" Kola Linnea och började gå efter och nosa och slicka i baken på henne.

Kola "hittar" Linnea  

Hon tjattrade och protesterade som hon gör när Hera är jobbig med inte mer. Sen käkade de lite till. Plötsligt kommer de öga mot öga och blir som flaskborstar båda två under intensivt tandklapprande. Linnea tjattrar under tiden.

Flaskborstar  

Där är vi nu. Äta, hitta, följa efter, se sig om i buren, öga mot öga, tandklapper, stirra ut varandra medans tandklappret avtar, äta, undersöka hus, nosa, äta, kolla in hölådan, äta...

Tandklappret kommer mer och mer sällan. De börjar inse att den andre inte vill något ont. Traskar runt lite avvaktande. Håller ögonen på den andre. Nyfikenheten börjar vakna och osäkerheten avtar.

Jag fyllde på med lite extra hö nyss. Linnea ger upp tiggartjut och Kola hoppar in i hölådan. Linnea vågar först inte hoppa efter, men till slut gör hon det i alla fall. De tuggar lite och bökar och har sig.

Man får sträcka på sig för att nå det bästa höet  

Linna kommer till sist fram till Kola genom höet. Hon vickar och kurrar lite men Kola sitter kvar i sitt hörn.

Linnea har smugit sig fram till Kola genom höet  

De har lite stillsam "lyft-huvud-fäktning" men Linnea ger efter och hoppar ur hölådan medans Kola stannar kvar och käkar hö.

Vem är farligast!  

De har haft ett par lite "väsniga" konfrontationer sedan dess mellan ätandet och undersökandet, men just nu ligger de och vilar i varsitt hus. Det enda som behövs nu är tid. :-)

Nu har det faktiskt blivit riktig vinter här i Göteborg. Ofta består vinter här av ett förlängt höstrusk som sedan övergår i regnig vår, men nu har vi både fått sol, minusgrader och snö! :-)

Min absoluta favoritvintertemperatur i Göteborg är -6 grader. Mellan 0 och -5 är det en så fruktansvärt fuktig och rå kyla som skär genom märg och ben, så den där sista lilla minusgraden är som bomull för själen! ;-D Nu har vi ju i och för sig fått känna på både 10 och 11 minus, och det är väl OK så länge det inte blåser, men det brukar det ju oftast göra.

Det börjar ordna upp sig i marsvinlivet här hemma. Igår fick Roxy flytta hem igen och när jag vaknat efter att ha sovit efter nattskift idag så skall Linnea få flytta in till Kola. Det skall bli så spännande!!! Hera får vänta tills de första två fått ett dygn på sig att komma underfund med varandra.

Kola är verkligen sitt gamla vanliga jag nu. Han hänger över hus och kanter när det vankas mat och Roxy som kunde härja fritt i början fick allt några tillrättavisningar de sista dagarna. Han har börjat gå upp i vikt nu också. Det är nog det som känns bäst av allt! :-)

När jag städade burarna i söndags så bestämde sig Kola för att det var dags att presentera sig. Han hoppade helt fräck in till Hera och Linnea i den nystädade buren innan jag hade satt tillbaka gallret. Så här i efterhand så tror jag att en brunstande Hera kan ha varit huvudorsaken, för det var bara henne han var intresserad av.

Tjena snygging. Här kommer jag!

Luktar gott gör du också

Till min stora förvåning så var det Hera som hoppade upp på Kola och inte tvärt om! Fast, det är klart, det verkar vara Linnea som bossar tjejerna emellan, så Hera är väl den som är mest intresserad av att "stiga i graderna".

Det är helt klart en hel del nytt att lära nu när det är tjejer med i bilden!