Dumle är inte alls förtjust i mig för tillfället. När jag smackar som jag alltid gör när jag kommer med mat eller godis så kommer han springande och sniffar. Sen när han får syn på mig med gurka i handen så "säger" han: "Nä, nu kommer du med din gurka igen. Du skall säääkert klämma på det där onda eller stoppa mig i transportburen eller ge mig sån där äcklig medicin. Behåll din förpipplade gurka för dig själv!!!" och springer iväg och gömmer sig i första bästa hus.

Långsint är han så det förslår,  och jag blir orolig. "Tänk om han inte mår bra! Äter han verkligen? Är han inte lite uppburrad nu?!" Fast när jag lägger gurkbiten inne hos honom i huset och förpassar mig till ett enligt honom lämpligt avstånd så hugger han glatt in på godsakerna. Det är nog ingen fara med honom. Han är bara pissed helt enkelt och tycker att jag har förbrukat hans förtroende. Jag har en del att gottgöra efter operationen i morgon. :-S